Prästberget 2

Världsberömt berg inom geologisk forskning

På 1990-talet stod en stor grupp med världens duktigaste geologer framför bergväggen här vid Prästberget. Varför var de här? Jo, detta är en unik plats där man står mitt i en magmakammare. Här kunde de på nära håll studera strukturer som bildades för 1 500 miljoner år sedan av magmor, smälta bergmassor. De observationer som forskare från hela världen har gjort vid Prästberget har bidragit till stora vetenskapliga framsteg.

Smält berg blev röd granit och mörk gabbro

Det som är speciellt i hela Ragunda är att två smältor tog sig upp hit samtidigt, men var för sig, från jordens inre. Magmorna hade helt olika sammansättning och betedde sig därför också olika.

När magmorna så småningom svalnade och stelnade bildade de bergarter. Den ena smältan var röd och bildade granit, den andra var mörk och bildade gabbro.  

Smälta bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund.

Pulser av magma fyllde magmakammaren

Pulser av varm magma fortsatte att fylla på magmakammaren underifrån en tid, ungefär som i en lavalampa. Magma som redan hade stelnat kunde då värmas upp och bli flytande igen. Magmorna påverkade varandra i omgångar och bildade olika mönster beroende på om de var flytande samtidigt eller inte. Gabbro och granit smälter vid olika temperaturer, jämför is och choklad till exempel, och gabbro är flera hundra grader varmare i smält form än granit. Skillnaden i temperatur gjorde att de inte blandades helt med varandra överallt.

Stelnade bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund.

Magmamingling – ”kuddar” av gabbro i granit

På många ställen bildades runda former, som liknar kuddar, av gabbron i graniten. Det hände när båda magmorna var delvis flytande samtidigt. Fenomenet har sitt namn efter engelskans magma mingling.

Magmorna kan ha varit kalla, heta eller ljumma när de stötte ihop med varandra. Runt gabbron syns ibland en mörkare kant ytterst. Den kommer av att den varma gabbron kyldes snabbt mot den kallare graniten.

Magmamingling i Prästberget. Foto: Katarina Söderlund.

Magmatisk breccia – kantiga bitar av gabbro i granit

Det hände att gabbromagman hade börjat stelna eller kallnat helt innan en ny puls av varm granitmagma trängde upp och smältorna möttes. Då bröts gabbron sönder i kantiga block. Det kallas magmatisk breccia.

Om en nästan helt stelnad granit träffade på en puls av het gabbro kan graniten ha blivit lite stekt av gabbron. Fenomenet syns som en vit kant runt graniten.

Magmatisk breccia i Prästberget. Foto: Katarina Söderlund.

Hybridisering – blandade magmor

När en magma hade möjlighet att stelna långsamt bevarade den värmen länge och smälte upp sin omgivning. Magmor med olika sammansättning kunde då blanda sig med varandra och stelna samtidigt. Kristaller flöt från den ena magman in i den andra och löstes till slut upp. En ny bergart bildades, en hybridbergart. Processen kallas hybridisering eller på engelska magma mixing.

Hybrider innehåller mineral som normalt sett inte förekommer tillsammans. De kan vara svåra att upptäcka då de nästan kan se ut hur som helst.

Hybridisering i Prästberget. Foto: Katarina Söderlund.

Se in i en magmakammare

Vid Prästberget 2 får du en bra översikt över magmakammaren, men om du vill se på närmare håll kan du göra det här:

Stadsberget
Forsnacken
Trätojordsbacken
Prästberget 1
Koviken (främst för geologer)

Magmakammaren i Prästberget. Foto: Souleiko Abdi Olade.

Indalsälvens nya fåra

Innan Ragundasjön tömdes på vatten låg den granne med Prästberget. I dag är det Indalsälven som rinner här. När sjön tömdes stod ett 8–10 meter högt vattenfall tvärs över älven mellan Prästberget och Lillkvarnbäcken. På sjöbottnen låg en barriär av grus och sten i form av en åsrygg som hindrade vattnets väg och orsakade fallet. Efter drygt en vecka lyckades vattnet bryta igenom barriären och bilda det som i dag är Indalsälvens fåra. Uppströms vid en klipptröskel bildades ett nytt vattenfall som numera är utbyggt till kraftstation, Hammarforsen i Hammarstrand.

Indalsälven vid Prästberget. Foto: William Sigurdsson.

Mer information

Tema Kontinentaldrift

Besöksmål på Tema Kontinentaldrift


Fler bilder från platsen

Avståndsbild på bergvägg som synliggör geologiska fenomen. Foto: Souleiko Abdi Olade.
Bergvägg som visar strukturer av granit och gabbro. Foto: Peter Ladan.
Rastplats vid Indalsälvens strandkant. Foto: Peter Ladan.

Besöksmål i närheten


Praktisk information

Tillgänglighet

Se Tillgänglighet.

Aktiviteter

Rasta och njut av utsikten över Indalsälven och före detta Ragundasjön. Se även Aktiviteter i Ragunda.

Mat och dryck

Närmaste mataffär, fik och matställe finns i Hammarstrand. Se även Mat och dryck i Ragunda.

Boende

Saknas på platsen, men olika alternativ finns i närområdet. Se Boende i Ragunda.

Hitta hit

SWEREF 99 TM N: 6 997 500 E: 569 660
WGS84 N: 63,100187° E: 16,380062°

Rulla till toppen