Stadsberget

1 500 miljoner år gammal magmakammare

Här ser du rakt in i en 1 500 miljoner år gammal magmakammare, som kan liknas vid en jättelik ballong. Kammaren bildades av smälta bergmassor, magmor, som pressade sig upp från jordens inre och samlades några kilometer under jordytan. Sedan dess har allt som fanns ovanpå magmakammaren vittrat sönder och eroderat bort.

Smält berg blev röd granit och mörk gabbro

Det som är speciellt i hela Ragunda är att två smältor tog sig upp hit samtidigt, men var för sig, från jordens inre. Magmorna hade helt olika sammansättning och betedde sig därför också olika.

När magmorna så småningom svalnade och stelnade bildade de bergarter. Den ena smältan var röd och bildade granit, den andra var mörk och bildade gabbro.  

Smälta bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund.

Pulser av magma fyllde magmakammaren

Pulser av varm magma fortsatte att fylla på magmakammaren underifrån en tid, ungefär som i en lavalampa. Magma som redan hade stelnat kunde då värmas upp och bli flytande igen. Magmorna påverkade varandra i omgångar och bildade olika mönster beroende på om de var flytande samtidigt eller inte. Gabbro och granit smälter vid olika temperaturer, jämför is och choklad till exempel, och gabbro är flera hundra grader varmare i smält form än granit. Skillnaden i temperatur gjorde att de inte blandades helt med varandra överallt.

Stelnade bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund.

Magmamingling – ”kuddar” av gabbro i granit

På många ställen bildades runda former, som liknar kuddar, av gabbron i graniten. Det hände när båda magmorna var delvis flytande samtidigt. Fenomenet har sitt namn efter engelskans magma mingling.

Magmorna kan ha varit kalla, heta eller ljumma när de stötte ihop med varandra. Runt gabbron syns ibland en mörkare kant ytterst. Den kommer av att den varma gabbron kyldes snabbt mot den kallare graniten.

Magmamingling i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Magmatisk breccia – kantiga bitar av gabbro i granit

Det hände att gabbromagman hade börjat stelna eller hårdnat helt innan en ny puls av varm granitmagma trängde upp och smältorna möttes. Då bröts gabbron sönder i kantiga block. Det kallas magmatisk breccia.

Om en nästan helt stelnad granit träffade på en puls av het gabbro kan graniten ha blivit lite stekt av gabbron. Fenomenet syns som en vit kant runt graniten.

Magmatisk breccia i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Hybridisering – blandade magmor

När en magma hade möjlighet att stelna långsamt bevarade den värmen länge och smälte upp sin omgivning. Magmor med olika sammansättning kunde då blanda sig med varandra och stelna samtidigt. Kristaller flöt från den ena magman in i den andra och löstes till slut upp. En ny bergart bildades, en hybridbergart. Processen kallas hybridisering eller på engelska magma mixing. Hybrider innehåller mineral som normalt sett inte förekommer tillsammans. De kan vara svåra att upptäcka då de kan se ut på många olika sätt.

Hybridisering i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Vittring nöter ner berg

Berg nöts hela tiden ner av exempelvis sol, vind och vatten. Det innebär att bergytor ständigt ändras.

Här kan du se tecken på att berget vittrar sönder. I gränsytan där gabbro och granit möts kan du på vissa ställen se att gabbron har nötts ner mer än graniten. Det beror bland annat på att de båda bergarterna innehåller mineral som vittrar olika lätt. Kvarts är generellt ett mineral som inte är så lättvittrat.

Vittring i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Granit tåligt mot vittring

Granit innehåller mycket kvarts vilket gör att den inte vittrar lika lätt som andra bergarter som till exempel gabbro. Undantaget är rapakivigranit där texturen och det faktum att den innehåller en kalciumrik typ av mineralet fältspat (plagioklas) gör att den vittrar lättare.

Pegmatit – en bergart med stora kristaller

I bergväggen hittar du även avlånga gångar eller runda former (körtlar) av bergarten pegmatit. Bergarten är det sista som stelnar i en smälta av magma. Dess kristaller är stora vilket beror på att de har haft tid och möjlighet att växa i de bergssprickor där de har stelnat. Pegmatit består av kvarts och fältspat, men även udda mineral kan förekomma. Ju längre in mot mitten på gången eller körteln desto yngre mineral.  

Pegmatitgång i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Porfyrit – en mörk, yngre gångbergart

I Stadsberget finns ett flertal gångar av bergarten porfyrit. De bildades genom att magma av porfyrit pressade sig hit genom sprickor i berget. Det var långt efter att magmakammaren hade bildats, i ett skede då berget hade hunnit kallna och spricka. Det är inte helt klart när detta hände. För att kunna avgöra åldern på den här bergarten behöver noggrannare undersökningar göras.

Porfyritgång i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Rapakivigranit – en ovanlig sorts granit som lätt faller sönder

Rapakivigranit har ett udda utseende. Forskare har olika teorier om varför bergarten ser ut som den gör, men ingen vet säkert. Bergarten är oftast köttröd med stora laxrosa kristaller med gulvitt skal. Färgen på kristallerna och skalet kommer av två typer av mineralet fältspat. De något genomskinliga, grå kornen är mineralet kvarts.

Rapakivigranit är en typ av granit som är ovanlig i Sverige och ingenstans kan man studera bergarten lika bra som i Ragunda.

Rapakivigranit i Stadsberget. Foto: Peter Ladan.

Rapakivi betyder rutten eller smutsig sten

Ordet rapakivi är finska och består av de två orden ´rapa´ som betyder rutten eller smutsig och ´kivi´ som betyder sten. Namnet kommer av att rapakivigranit lätt bryts ner av exempelvis vatten, vind och is, den vittrar.


Mer information

Tema Kontinentaldrift

Besöksmål på Tema Kontinentaldrift


Fler bilder från platsen

Bilväg längs Stadsberget med utsikt över Indalsälven. Foto: Lovis Uhlgrén.
Bilväg längs Stadsberget där man kan se olika geologiska fenomen. Foto: Katarina Söderlund
Bergvägg med gångar och körtlar av pegmatit. Foto: Katarina Söderlund.

Besöksmål i närheten


Praktisk information

Tillgänglighet

Se Tillgänglighet.

Aktiviteter

Rasta och njut av vacker utsikt över sjön Gesunden och Indalsälven. Från platsen går en strandpromenad längs Indalsälven och en vandringsstig upp på Stadsberget, Stadsbergetleden. Se även Aktiviteter i Ragunda.

Mat och dryck

Saknas på platsen. Se istället Mat och dryck i Ragunda.

Boende

Saknas på platsen, men olika alternativ finns i närområdet. Se Boende i Ragunda.

Hitta hit

SWEREF 99 TM N: 7 001 302 E: 552 049
WGS84 N: 63,137270° E: 16,032453°

Rulla till toppen