Tema Istid

Isproppar blockerade Indalsälven

När senaste inlandsisen smälte för drygt 10 000 år sedan bildades ibland proppar av is i Indalsälvens dalgång. Propparna gjorde att det skapades uppdämda issjöar. Ett exempel på en sjö som var blockerad av is var Lit-issjön strax utanför Stugun.

Smältvatten slipade berg och skapade nya landområden

När propparna senare lossnade vällde enorma mängder vatten och löst material ut från de uppdämda issjöarna och ner genom nuvarande Indalsälven. Vattenmassorna spolade bort lättare material som grus och sand. Kvar blev bara renspolade, större stenar och stenblock som vattnet inte orkade föra med sig.

Flodvågorna skapade olika fenomen som kan ses i Indalsälvens dalgång. I de västra delarna syns på många platser erosionsfenomen såsom slipade berghällar och stenblock. Några exempel är de gigantiska stenblocken vid Nornan och de något mindre stenblocken vid Solsidan och Stugun turistinfo.

Längre nedströms finns grova grusbankar och andra avsättningar av material som vattnet fört dit. Vid Remmarna syns exempelvis varviga sediment som avsatts på botten av den vik av Östersjön som då sträckte sig in i Indalsälvens dalgång. Dessa lager av lera som byggts upp i Ragunda och kan ses vid Remmarna är världsunika. Åsryggen Getryggen och den sandiga platån i Döviken – Zorbcenter är exempel på större landområden som skapats av material som isens smältvatten fört med sig.

Tre tydliga strandlinjer

Ragundas Högsta Kustlinje låg på 240 m. Det är den högsta nivå dit Östersjöns vatten nådde under eller efter den senaste istiden. Den höga nivån beror på att området har varit djupt nertryckt av inlandsisen, ända upp till 1 000 meter. När klimatet blev varmare och isen smälte började landytan långsamt resa sig igen. Allt eftersom inlandsisen smälte flyttades vattennivån och kustlinjen ner till dagens kust i Östersjön. Under olika faser av Östersjöns utveckling har flera strandlinjer bildats på olika platser, exempelvis vid Döviken – Zorbcenter och Ammerån Våle.