Prästberget 1

Toppen av en magmakammare

Uppe på Prästberget går du på en 1 500 miljoner år gammal magmakammare, som kan liknas vid en jättelik ballong. Kammaren bildades av smälta bergmassor, magmor, som pressade sig upp från jordens inre och samlades några kilometer under jordytan. Där hårdnade de och bildade olika bergarter. Sedan dess har allt som fanns ovanpå magmakammaren vittrat sönder och eroderat bort och du kan se rakt in i den.

Smält berg blev röd granit och mörk gabbro

Det som är speciellt i hela Ragunda är att två smältor tog sig upp hit samtidigt, men var för sig, från jordens inre. Magmorna hade helt olika sammansättning och betedde sig därför också olika.

När magmorna så småningom svalnade och stelnade bildade de bergarter. Den ena smältan var röd och bildade granit, den andra var mörk och bildade gabbro.  

Smälta bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund.

Pulser av magma fyllde magmakammaren

Pulser av varm magma fortsatte att fylla på magmakammaren underifrån en tid, ungefär som i en lavalampa. Magma som redan hade stelnat kunde då värmas upp och bli flytande igen. Magmorna påverkade varandra i omgångar och bildade olika mönster beroende på om de var flytande samtidigt eller inte. Gabbro och granit smälter vid olika temperaturer, jämför is och choklad till exempel, och gabbro är flera hundra grader varmare i smält form än granit. Skillnaden i temperatur gjorde att de inte blandades helt med varandra överallt.

Stelnade bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund.

Magmamingling – ”kuddar” av gabbro i granit

På många ställen bildades runda former, som liknar kuddar, av gabbron i graniten. Det hände när båda magmorna var delvis flytande samtidigt. Fenomenet har sitt namn efter engelskans magma mingling.

Magmorna kan ha varit kalla, heta eller ljumma när de stötte ihop med varandra. Runt gabbron syns ibland en mörkare kant ytterst. Den kommer av att den varma gabbron kyldes snabbt mot den kallare graniten.

Magmamingling i Prästberget. Foto: Lovis Uhlgrén.

Rapakivigranit – en ovanlig sorts granit som lätt faller sönder

Rapakivigranit har ett udda utseende. Forskare har olika teorier, men inget vet säkert varför den ser ut som den gör. Bergarten är oftast köttröd med stora laxrosa kristaller med gulvitt skal. Färgen på kristallerna och skalet kommer av två typer av mineralet fältspat. De något genomskinliga, grå kornen är mineralet kvarts.

Rapakivigranit är en bergart som är ovanlig i Sverige och ingenstans kan man studera den lika bra som i Ragunda.

Rapakivigranit i Prästberget. Foto: Katarina Söderlund.

Rapakivi betyder rutten eller smutsig sten

Ordet rapakivi är finska och består av de två orden ´rapa´ som betyder rutten eller smutsig och ´kivi´ som betyder sten. Namnet kommer av att rapakivigranit lätt bryts ner av exempelvis vatten, vind och is, den vittrar.

Hålrum med stora, vackra kristaller

I berget finns hålrum som är fyllda med stora, vackra kristaller. De bildades då magma med mycket gaser rörde sig från jordens inre upp mot jordytan. På vägen frigjordes gaserna och bildade bubblor, ungefär som när man öppnar en flaska med kolsyrad läsk. Bubblorna innehöll olika minerallösningar beroende på vilka grundämnen som fanns i berget. När magman stelnade stabiliserades bubblorna till hålrum. I hålens öppning växte mineralen (ur lösningarna som fanns i bubblorna) i lugn och ro. När de väl stelnade bildade de stora kristaller.

Hålrum med stora kristaller i Prästberget. Foto: Peter Ladan.

Vittring nöter ner berg

Berg nöts hela tiden ner av exempelvis sol, vind och vatten. Det innebär att bergytor ständigt ändras.

Här kan du se tecken på att berget vittrar sönder och att olika bergarter vittrar olika mycket. I gränsytan där gabbro möter granit kan du på vissa ställen se att gabbron har nötts ner mer än graniten. Det beror bland annat på att de båda bergarterna innehåller mineral som vittrar olika lätt. Kvarts är generellt ett mineral som inte är så lättvittrat.

Vittring i Prästberget. Foto: Katarina Söderlund.

Granit tåligt mot vittring

Granit innehåller mycket kvarts vilket gör att den inte vittrar lika lätt som andra bergarter som till exempel gabbro. Undantaget är rapakivigranit där texturen och det faktum att den innehåller en kalciumrik typ av mineralet fältspat (plagioklas) gör att den vittrar lättare.


Mer information

Tema Kontinentaldrift

Besöksmål på Tema Kontinentaldrift


Fler bilder från platsen

Utsikt över Indalsälven från grillplats på Prästberget. Foto: Katarina Söderlund.
Närbild på strukturer av granit och gabbro i bergvägg. Foto: Souleiko Abdi Olade.

Besöksmål i närheten


Praktisk information

Tillgänglighet

Se Tillgänglighet.

Aktiviteter

Vandra en knapp kilometer på en stig uppe på och runt Prästberget. Ett par hundra meter från sevärdheten finns en rast- och grillplats med vacker utsikt över Indalsälven och före detta Ragundasjön. Se även Att göra i Ragunda.

Mat och dryck

Närmaste mataffär, fik och matställe finns i Hammarstrand. Se även Mat och dryck i Ragunda

Boende

Saknas på platsen, men olika alternativ finns i närområdet. Se Boende i Ragunda.

Hitta hit

SWEREF 99 TM N: 6 997 752 E: 569 511
WGS84 N: 63,102476° E: 16,377218°

Rulla till toppen